Det var 2015 som 400 tjänstemän vid Örnsköldsviks kommun flyttade till nya lokaler. Hälften flyttade in i ett så kallat aktivitetsbaserat kontor med platser i ett öppet landskap, hälften fick fortsätta jobba i eget rum. Forskare vid Umeå universitet har följt upp hur de två grupperna har påverkats av flytten och vilka som föredrar aktivitetsbaserade lokaler.

– Mindre nöjda är personal med koncentrationskrävande arbete, mer nöjda är chefer och medarbetare som arbetar mycket i grupp och med ett behov av att ofta diskutera frågor med kollegor, säger Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare och professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

Forskarna noterade även betydelsen av att ta hänsyn till medarbetare med olika former av funktionshinder, särskilt när det gäller psykiska besvär, stressrelaterad utmattning eller kognitiva svårigheter. 

– Arbetsgivaren måste ha ett system för att fånga upp behov av anpassningar för de grupperna, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Anita Pettersson-Strömbäck, universitetslektor vid Umeå universitet, tillägger att de kunnat se tydliga problem med personal som handlägger känsliga uppgifter – exempelvis inom upphandling med sträng sekretess eller personalavdelningen med känsliga personalfrågor. 

– Vi har exempel från intervjusvar där personal sökt sig till bilen eller toaletten i brist på andra utrymmen för att prata ostört. Därför är det viktigt att utforma lokalerna med tillräckligt många stödytor dit medarbetare kan söka sig och att det verkligen blir en ljudisolerad, ostörd miljö och inte att man bara slår upp gipsväggar.

Christina Bodin Danielsson, docent i arki­tektur och kontorsforskare vid KTH, menar att traditionella kontorslandskap alltid är dåliga lösningar. Men hon tillägger att andra former av öppna kontorslösningar kan fungera. Hur väl det faller ut avgörs av förutsättningarna på den enskilda arbetsplatsen och hur man lyckas främja både kommunikation och koncentration.

– Ofta kan det vara motstridiga intres­sen; exempelvis finns studier som visat fördelarna med att sitta i arbetslag för snabbt informationsutbyte, liksom att skapa en socialt stödjande miljö, och att särskilt kvinnor uppskattar det. Samtidigt finns andra studier som funnit att kvinnor upplever det som mer negativt med oönskade ljud­stimuli, säger Christina Bodin Danielsson.

Hon lyfter också fram betydelsen av stödytor.

– »Back-up«-rum måste inte bara finnas som alternativ arbetsstation, utan också placeras i närheten av den ordinarie arbetsplatsen så att sådana rum blir smidiga att använda.

Läs även: 

Öppet landskap blev ett lyft för Cederkliniken

Läkarförbundet: Vi avråder från kontorslandskap